Debatt
Denna vecka har det verkligen smällt till. Jag är med överallt känns det som och programmet sågs av hela 1,1 miljoner tittare! Stort!
Jag kunde verkligen aldrig tänka mig att det skulle bli en sådan genomslagskraft som det har blivit. Än så länge har det varit ganska lugnt med debatter runt omkring programmet, men i radio P1 har det ändå varit en liten debatt mellan David Lega och Finn Hellman. Jag bifogar filen nedan.
Det behövs att vi diskuterar för att få upp problem till ytan och för att få till förändringar i samhället. Finn Hellman som är ultrakritisk till programmet tar människor med funktionshinder till ett sådant seriöst plan att det nästan blir humoristiskt. Jag håller verkligen inte med om att vi har fått vara med i programmet endast för att vi har funktionsnedsättningar. Snarare har det varit att de har tittat på våra personligheter och vad vi vill förmedla med att vara med i programmet.
En annan aspekt som jag tycker är viktig är också det vi kan ge till barn och unga. Jag har hört lärare som i stället för att ha lektion har visat sina elever programmet bara för att det förmedlar något mer än vad de flesta program på TV gör idag. I stället för att mobba varandra så ville vi stärka varandra, istället för att rösta ut någon ville vi hjälpa fram någon. Att det sedan också kan bidra till att vidga vyerna för många, både barn och äldre som inte själva har träffat någon med diverse funktionshinder är ju dessutom fantastiskt bra.
Jag har sedan 2003 jobbat mig fram dit jag är idag för att visa att jag vill respekterad som vilken person som helst. Det blir jag fortfarande inte, men jag kommer fortsätta kämpa för att förändra Sveriges syn. Jag har ett synligt funktionshinder, men det är så många som har dolda funktionhinder som är minst lika jobbiga. Varje dag träffar man människor på jobbet som har sina begränsningar på olika sätt. Jag tror att vi alla vill bli sedda för de styrkor vi har och inte för våra svagheter.
Jag vet att bl.a. Anna Bergholts har varit emot programmet. Men i slutändan så vill vi egentligen samma sak. Vi vill att människor med funktionsnedsättningar skall på ett naturligt sätt synas och finnas med i Media som t.ex. programledare och radiopratare. Inte för att vi har ett funktionhinder utan för att vi är kompetenta. Jag hoppas att Mot alla odds kan vara ett program som leder till just detta. Kanske får någon av oss i gruppen t.o.m. ett erbjudande om att jobba i TV eller radio. Jag skulle inte tacka nej till ett sådant erbjudande i.a.f.
Det är roligt att programmet väcker en debatt och jag hoppas på att det blir mer debatt som håller en hög klass utan smutskastning på varann
-- Jag hoppas verkligen att ALLA människor både med eller utan funktionshinder blir inspirerade av programmet.
Jag vill med min medverkan visa att jag är så mycket mer än mitt funktionshinder.
KRAM LENA
Hej!
Vill bara skriva en kommentar, snubblade just över debatten mellan David och Finn på P1, debatten gjorde mig nyfiken så jag googlade för att se om någon av er som deltog i expeditionen hade kommenterat. Och det hade ju du:-)
Jag kan på ett sätt förstå Finns invändningar, men … äh, det känns förmätet att sitta här utan reella funktionshinder och ha åsikter om hur funktionshindrade skildras i media och på vilka villkor de får delta. Men jag tycker ändå att han i någon mån letar fiender där de inte finns. Och att funktionshindrade skulle klumpas ihop tycker jag inte stämmer, tvärt om visar väl programmet i så fall hur -olika- olika typer av funktionshinder är (och, om det nu skulle behövas, att funktionshindrade precis som andra är individer med olika personlighet …)
Jag tycker att Mot alla odds är ett superhärligt program. Först och främst för den häftiga miljö och upplevelse som skildras. Att ni deltagare sedan råkar ha olika typer av funktionshinder är inte ”grejen” för mig, jag skulle ha tittat på programmet ändå. Men jo, det blir extra inspirerande och sporrande. Kan man ta sig 150 mil i den miljön med era förutsättningar … ja då kan nog jag betydligt mer än vad jag tror mig om att klara ibland. Sedan fungerar det också lite som en påminnelse, dels om att värdera det man har (med vetskapen om att allt kan förändras på ett ögonblick) dels om att livet inte är över för att man stöter på motgångar. De sistnämnda sakerna vet jag visserligen alltför väl men jag har landat efter sådant som varit och ibland är det nyttigt med en liten påminnelse.
Tja … vet inte vad jag vill säga egentligen mer än: stark insats i ett intressant och spännande program:-)
