Mot Alla Odds Lena

Igår var jag och hälsade på Anna Sköld och såg hennes och Haralds lilla Ebba. Hov var bara 5 veckor gammal och väldigt söt och mysig. Hon somnade i mitt knä efter att ha varit lite ledsen då vi skulle gå hem ifrån Sollentuna centrum. Så mysigt :)

Tänk att även en liten tjej på 5 kg kan väga så mycket efter en halvtimma på armen. Man tror inte det. Jag hann bli kräkts på också som det hör till att bli när man skall hålla små söta bebisar.

Anna och Ebba. En stolt mamma!

Såg även att Carola hade adopterat en liten tjej ifrån Sydafrika. Känns som att hela världen håller på att skaffa barn. Hoppas man själv får en liten knodd någon gång.

Annars skall jag ner till Småland i helgen och hålla tal i hembygdsparken i Voxtorp. Det skall bli riktigt trevligt att få tala inför gamla grannar som man vuxit upp bredvid. Frågan är bra vad jag skall fokusera på. Jag tror att det skall handla om att välja att leva. Varje vår kommer livet tillbaka efter vintern. Vi kan också komma tillbaka trots att vi har varit med om jobbiga och tunga saker i livet. Vi kan välja att leva ändå! Vad tror ni? Kan det vara något? Ja vi får helt enkelt se vad det blir.

Idag har jag jobbat hela dagen och det har gått superbra! Är så glad över mitt jobb!

KRAAAAM

Den senaste tiden har jag haft så sjukt ont i ryggen. I går så tänkte jag allt för mörka tankar. När man har så ont att man inte känner för att finnas kvar längre då är det bara för jobbigt. Idag har varit något bättre, men jag känner fortfarande att jag inte kan fokusera som jag ska. Eftersom jag har haft korta dagar på jobbet så har det ändå funkat någorlunda att jobba. Tyvärr har jag minimal förståelse för kunder som klagar just nu. Jag orkar ju knappt med mig själv. Måtte detta bli bättre snart…

Jag tagit kort för Kronans Droghandels egen kundtidning i veckan. Jag skall vara med i ett stort tresidigt reportage i tidningen som delas ut på alla Kronans apotek i Sverige. Det har både tagits kort i vårt apotek i Märsta men också på min basketträning med Nacka HI. Spännande att se hur korten blev. På något konstigt sätt känns det alltid som de väljer andra kort än vad man själv tycker är bra. Men de vet säkert vad de gör. Det var kul att ta korten iaf.

Detta är en redan utgiven tidning sedan innan.

I helgen hade jag föreläsning i Småland, Hillerstorp.  Det var riktigt roligt och det kom mycket folk. Hela 165st betalande i ett litet samhälle på 2000 personer är inte illa pinkat. Jag och Tomas sjöng också 2 låtar vilket verkade vara ett behövligt avbrott mitt i föreläsningen och som avslut. Jag har insett mer och mer nyttan av att lära mig att spela själv. Jag kan ju trots allt inte ta med mig Tomas överallt även om jag vill det såklart.

Det var en liten kille i publiken som satt i rullstol som verkade mycket inspirerad av programmet. Han hade fått upp blicken för att han faktiskt kunde klara mycket mer än han trodde förut. Det kändes kul och jag hoppas att han börjar göra mer saker själv framöver. Tyvärr är det allt för många som blir överbeskyddade hemma och därför har svårt att bli självständiga senare. Jag påminde honom om att han i framtiden inte vill ha med morsan när han skulle träffa tjejer. Jag hoppas och tror att både han och hans mamma tog åt sig av mina tips.

Idag är det en historiskt sorgsen dag. Men förhoppningsvis också en dag som är en början till upprättelse för alla de människor som miste någon i Norge den 22 juli 2011. Det är något som inte riktigt går att förstå att det har hänt, men ju mer bevis de lägger fram desto mer så återupplever man det som man kände just då.

Tårar kommer då de pratar om alla de offren som fick sätta livet till. Man kan helt enkelt inte förstå att någon kan handla på ett så brutalt och kallt sätt som Anders Behring Breivik har gjort. Han sitter i rätten och rör inte en enda min när de läser upp de namn som har gått bort. Däremot när de visar hans egen propagandafilm så fäller han tårar och verkar strakt berörd. Man vill liksom gå in i hans huvud och se hur han tänker. Hur resonerar en människa som gör något så ont som det han har gjort?

Han verkar ju helt klart ha något under pannbenet då han ändå har planerat detta dåd så utförligt, men samtidigt verkar han helt sakna insikten att se vad han faktiskt har gjort.

Han sitter och småler åt pressen och verkar på något sett njuta av att han är i centrum just nu. Frågan är hur han kommer att hålla i rätten under de 10 veckor som detta skall fortgå. Jag hoppas att han brister och ser vad han har gjort, men jag är inte säker på att det kommer att ske. Snarare motsatsen. Endast när han inser vad han har gjort kan han bli en bättre människa. Frågan är dock om man kan hantera den informationen utan att själv ta sitt liv. Frågan är hur psykiskt störd han är.

8st dog av hans explosion i centrala Oslo om inte jag hört fel, och ca 200st blev skadade. Av ca 560 personer på Utöya blev 69 personer dödade och 33st skadade.

Jag beklagar djupt sorgen för alla anhöriga och önskar att ni efter detta kan gå vidare även om det måste vara fruktansvärt tungt.

Kärlek

kort taget direkt från NRK på Anders Behring Breivik