Riktigt länge sedan nu
Ja, vart skall man börja skriva när det var så länge sedan. Det har hänt mycket sedan sist. Jag har varit ute och föreläst på många platser i Sverige och det har varit så underbart roligt. Dessutom har jag fått andra arbetsuppgifter på jobbet vilket har stärkt mig mycket. Det är så roligt när man får utveckla sig. Jag fullständigt älskar att gå vidare och förkovra mig i nya saker. Varje gång man föreläser har det känts bättre och bättre. Jag har dessutom fått förmånen att få sjunga inför en massa människor vilket jag tycker är väldigt roligt.
Höll en föreläsning för NHR (Neurologisk Handikappades Riksförbund) i Smålandsstenar vilket gick riktigt bra. Detta trots att Dennis blev sjuk som skulle ha kommit och pratat tillsammans med mig. Så tråkigt! Jag hade verkligen sett fram emot att träffa honom.
Det var en heldag som först innehöll en workshop inriktad mot kommunen och hur det ofta ser ut för dem med funktionsnedsättningar. Jag talade utifrån mina egna erfarenheter. Främst poängterade jag hur viktigt jag tror det är att få människor med funktionsnedsättningar aktiva i olika sporter. Min erfarenhet är att man på detta sätt stärker sina muskler som gör det lättare på alla sätt i sitt dagliga liv. Det är också viktigt med sport i hur man tvingas ta hänsyn och ställa upp för de andra i laget. Dessutom får många också inspiration om man träffar andra i liknande situationer som har utbildning och arbete.
Tyvärr är det ofta väldigt dyrt att börja med många av de sporter som finns. En basketstol kostar runt 40 000kr. Det är i princip ingen familj med ett barn som har en funktionsnedsättning som har de pengarna. Dessutom finns det bara träningsmöjligheter i de stora städerna. Jag tror att det är en nyckel för många att börja träna och därmed växa. Jag upplevde detta med många barn när jag arbetade med Rekryteringsguppen som har läger för både barn och vuxna med ryggmärgsskador. När barnen väl fick krav på sig att klara sig själva genom att lära sig att klä på sig själva, hämta mat själva m.m. så blev se så stolta. Nästintill alla föräldrar var överraskade över vilka fantastiska framsteg deras barn hade gjort bara på en vecka.
Alla har vi egna erfarenheter i livet vad det innebär att ha ett funktionshinder. Antingen synligt eller osynligt. Själv vägrar jag att ha ett sämre liv. Det kanske är annorlunda på flera sätt, men inte sämre.
Kommentarer, 1stSå ont och så roligt
Jag har en fantastik vår ur många perspektiv. Jag trivs på jobbet och har fått nya roliga ansvarsområden. Skall förutom min apotekarroll också börja arbeta som säljcoach i den regionen som jag nu jobbar i dvs. Uppsala med omnejd. Känner verkligen att det finns ett behov av att lära sig ta hand om våra kunder på alla bästa sätt. Idag går ju apoteken igenom en förändring utan dess like. Man kan köpa receptfria läkemedel på flera olika ställen och dessutom via nätet. Vi måste visa att det är värt att komma till oss och få professionell hjälp. Personligen ser jag inte hur vi skall kunna nå upp till målen med bättre läkemedelsanvändning i Sverige när du kan köpa läkemedel precis överallt. Nästintill alla tar något läkemedel idag och har man inte kunskapen är det lätt att tro att alla receptfria läkemedel är ofarliga. Så är det ju verkligen inte. Vi måste därför på apoteken visa att det är värt att komma och handla personligen av oss. Jag hoppas att jag lyckas entusiasmera personalen på samma sätt som jag brinner för detta ämne.
Jag brukar lyssna på Rix FM på morgonen och de hade då diskussion angående om hur mycket bättre det är i Amerikanska apotek där man kan köpa läkemedel som faktiskt gör en friska. Konstigt resonemang, men det är ju lätt att säga då man inte har kunskap i själva ämnet. Nej, det är inte sant att vi har mindre läkemedel i Sverige än i USA, MEN vi har striktare lagar. Vi säljer inte ens lätt narkotika receptfritt. Det tycker jag är bra, och det står jag för! Jag träffar människor nästan varje arbetsdag som jag märker är mer eller mindre läkemedelsberoende. Att vi får mera kontroll över all narkotika ser jag inte på något sätt som sämre. Snarare tvärt om. (Sedan vet jag att det säljs bantningspiller som mer eller mindre är hälsofarliga. Dessa säljs inte i Sverige pga biverkningsrisken)
Annars har jag nyss skickat in min FA-skattsedel som gör att jag snart kan titulera mig egenföretagare. Nu skall jag ut och prata inför människor och föreläsa! Så roligt!
På de föreläsningar jag hållit hittills har det varit så roligt och inspirerande. I Hamnkyrkan i Hillerstorp kom det runt 175pers, trots att de inte annonserat. Alla var verkligen med och förutom att bara prata så sjöng jag tillsammans med Tomas några låtar också. Det brukar alltid vara ett uppskattat avbrott. Det var dessutom väldigt mysigt att träffa alla gamla vänner som kom dit och som fortfarande bor kvar.
Bilderna är ifrån Hamnkyrkan i Hillerstorp
Nästa väntande föreläsning är i Dala-Järna på kämpudden tisdagen efter midsommar. Kan tänka mig att det var den 26 juni. I höst blir det fler föreläsningar hoppas jag. Jag föreläser som sagt både om mitt livs äventyr men också om äventyret i Mot alla odds. Är det någon som är intresserad av mer info kan ni självklart kontakta mig. Skriv gärna er mailadress här så kontaktar jag er.
Det enda som tynger mitt liv är att ryggen känns som den skall gå av…. Men men men….
Föreläsning
I helgen hade jag föreläsning i Småland, Hillerstorp. Det var riktigt roligt och det kom mycket folk. Hela 165st betalande i ett litet samhälle på 2000 personer är inte illa pinkat. Jag och Tomas sjöng också 2 låtar vilket verkade vara ett behövligt avbrott mitt i föreläsningen och som avslut. Jag har insett mer och mer nyttan av att lära mig att spela själv. Jag kan ju trots allt inte ta med mig Tomas överallt även om jag vill det såklart.
Det var en liten kille i publiken som satt i rullstol som verkade mycket inspirerad av programmet. Han hade fått upp blicken för att han faktiskt kunde klara mycket mer än han trodde förut. Det kändes kul och jag hoppas att han börjar göra mer saker själv framöver. Tyvärr är det allt för många som blir överbeskyddade hemma och därför har svårt att bli självständiga senare. Jag påminde honom om att han i framtiden inte vill ha med morsan när han skulle träffa tjejer. Jag hoppas och tror att både han och hans mamma tog åt sig av mina tips.
